| Bunkeflomodellen - en hälsofrämjande livsstil |
| - Den långa versionen |
|
Bunkeflomodellen handlar om att stödja en ny livsstil, framför allt i skolor, men även i företag och organisationer, samt hos alla individer i samhället. AB Hälsa+Kunskap! Bunkeflomodellen sprider konceptet från det framgångsrika Bunkefloprojektet, som idag har fått högsta ackreditering politiskt, idrottsligt och forskningsmässigt. Bunkefloprojektet är idag ett känt och efterfrågat välfärdsprojekt i hela landet. Hälsa+Kunskap! sprider modellen till skolor och företag.
Att investera i hälsa och kunskap är två viktiga utvecklingsfaktorer för individen, företaget och samhället. Vi har idag stor kunskap om vad som påverkar vår hälsa positivt respektive negativt. Ändå har många av oss en passiv livsstil. Att investera i hälsa och kunskap är två viktiga utvecklingsfaktorer för individen, företaget och samhället. Bunkeflomodellens vision är att skapa möjligheter för en hälsosam livsstil. När samhället ändras, ändras också synen på vad som är friskt. Idag, när medicin-vetenskapen rönt stora framgångar med att bota sjukdomar, är det andra hälsofaktorer som kommer upp. Det senaste seklet har inneburit en mänsklig revolution – vår livslängd har ökat med 25 år! Men endast fem av åren kan tillskrivas sjukvården, i form av diagnostik och terapi. De resterande åren är en samlad effekt av alla insatser för en bättre livskvalitet och vällevnad. Välfärden har biverkningar
Välfärden i dagens samhälle har tydliga biverkningar. Allt fler människor har bytt vällevnad mot fellevnad. Trots att kunskapen om hur vi borde leva finns, har många av oss inte vanorna och färdigheterna för att leva ett aktivt liv.
I övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle har vi rationaliserat bort den fysiska aktiviteten från vårt vardagsliv, vi äter fel och för mycket i relation till vårt energibehov, röker för mycket etc. Stressen har flyttats från rörelseorganen till vårt viktigaste organ – hjärnan. Vi har snabbt tagit till oss passiviteten och bekvämligheten som det nya globaliserade 24-timmarssamhället erbjuder, men vi har inte insett konsekvenserna av den nya livsstilen. Nu ser vi hur ohälsan breder ut sig på ett närmast osannolikt sätt med en kraftig ökning av både fysisk, psykisk och social ohälsa till mångmiljardbelopp. Vi ser att även våra barn börjar ta till sig en för hälsan negativ livsstil. Trots åsynen av dessa fenomen, bekymrar vi oss mer över när vi skall få parabolantenn, bredband och bilen besiktigad. Alarmerande hälsofakta
Läkemedelskostnaden har i Sverige på 20 år ökat från 3,7 miljarder till 23 miljarder och ökar med 10–15% per år! Att vi fortsätter att vara inaktiva och detta är ett ”kollektivt självbedrägeri”.
Skolan har marginaliserat ämnet Idrott och Hälsa. Föräldrar och alla andra i den vuxna generationen motionerar allt mindre. I Sverige har endast 25 % av befolkningen en motionsnivå i paritet med vad hälsan kräver. I offentliga byggnader kallar vi trappor för nödutgång, och varannan bilresa är kortare än 5 km. Även barnen rör på sig mindre idag. Spontan aktivitet utomhus har försvunnit, allt är organiserat, skjuts med bil, datorer och tv upptar en allt större tid. Vi tror att vi är moderna människor. Men biologin är inte förhandlingsbar. Vi styrs av samma biologiska lagar som för tusen år sedan. Vi får inte tappa instruktionsboken till livet! Ett talande exempel får vi när vi jämför oss med vårt grannland Danmark. I Köpenhamn har män en medelålder på 68 år! Reser man 2 mil till Malmö så lever man i 74 år, och fortsätter man resan 12 mil norr till Halmstad så lever man till 78 år. Detta talar sitt tydliga språk – Danmark betalar nu för sin livsstil med att ta från denna vunna välfärden! En aktiv vardag
Fysisk inaktivitet är idag vår största livsstilsrelaterade riskfaktor för de s.k. välfärdssjuk-domarna. Vi vet också att det krävs relativt måttliga insatser av en individ för att påtagligt minska sin risk för fraktur, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, tjocktarmscancer, stress m.m.
Effekten kommer redan när man lämnar sofflocket! Men vi har en obalans mellan vetande och hur vi lever. Det räcker inte enbart med information. Vi måste skapa stödjande miljöer där en aktiv vardag uppmuntras. Hälsa är inte bara fysisk prestationsförmåga – att ”må bra” innebär också att man har socialt och psykiskt välmående. Vårt samhälle idag utvecklas otroligt fort och där kunskapen ökar och är ständigt tillgänglig. IT-samhället premierar innovation före stabilitet. Vi blir alltmer individualiserade och vi tror på och lever efter färre traditioner. Vi tror inte längre på tidigare auktoriteter och många tappar fotfästet. Vi går mot ett ensamsamhälle. Eftersom det ställs allt högre krav på individen att ta ställning till allt, är det viktigt att kunna erbjuda alternativ som leder till en aktiv livsstil som en del av vardagen. Upplevelsen av vad som är hälsa varierar beroende på vilken ålder och livssituation man befinner sig i. Det är naturligtvis viktigt att anpassa aktiviteterna till dessa faktorer – huvudsaken är att man förblir aktiv. Fokus på friskvård
Det är uppenbart att 2000-talet inte enbart kan fokusera på vad som orsakar det sjuka, ohälsan och symtomet. Vi måste i lika hög grad fundera över vad som gör att människor är friska. Vi ska identifiera hur vi kan stimulera en hälsosam livsstil så att vi främjar hälsa – så botar vi eller skjuter upp medicinsk sjukdom.
Det kommer att bli självklart att skriva ut fysisk aktivitet på recept som sjukdomsförhindrande eller behandlande åtgärd. Hälsa är ett vitt begrepp och nära kopplat till den egna personligheten och livsstilen. Den handlar om att må bra, ha resurser för att klara vardagens krav, t ex fysik, psykisk och social kompetens, så att man kan uppnå en god livskvalitet och balans i tillvaron. Därför måste vi tänka nytt och inta ett promotivt synsätt där vi stödjer miljöer som främjar, ger kunskap och färdigheter och som får människor att byta ”riskfaktor” till ”friskfaktor”. ARENOR
Förändringar mot en hälsosammare livsstil kräver en egeninsats av varje individ – det kostar ett eget ställningstagande. Vi talar om intervention, vilket är något av det svåraste som finns och där räcker inte vanliga hälsoupplysningar. Vi måste därför stödja arenor som kan bli hälsofrämjande. Förskola/Skola och arbetsplatsen är två naturliga arenor.
De flesta vet idag hur man kan leva hälsosammare, men en sådan livsstil är inte etablerad hos särskilt många. Vi har alltså kunskapen om hur vi ska leva för att må bra, men vi har inte färdigheterna och miljöerna för detta. Därför blir de hälsofrämjande arenorna viktiga för att ge förutsättningarna för fysisk aktivitet och en hälsosam helhetssyn på livet! Förskola och skola
Barnets tre viktigaste sociala miljöer är familjen, skolan och idrottsrörelsen. Hur samverkar dessa idag? Kan det bli bättre om man möts oftare och talar om vad som är viktigt för barnen och hur kan man tillsammans skapa bättre förutsättningar – ”det krävs en hel by för att uppfostra ett barn”.
För att möta framtidens krav behöver barnen under den viktiga skoltiden, då man tillväxer, få till sig kunskap och i allt högre omfattning attityder, vanor och färdigheter som samhällsutvecklingen kräver. Kunskap blir allt mer en färskvara och detta innebär att färdigheter blir allt viktigare. Vi behöver en livsstil som ger förutsättningar för hälsa i ett livslångt perspektiv. Den fysiska, psykiska och sociala mognaden är svår att lära sig som vuxen och viss åldersrelaterad tillväxt som t.ex. benmassa går inte att tillgodogöra sig efter skoltiden! Därför är den obligatoriska skoltiden också idag en medicinsk angelägenhet. Vi kan inte i dagens informationssamhälle, där skolan inte längre är en naturlig auktoritet, kräva att skolan själv skall göras ansvarig för barnets totala utveckling. Det kräver allas ansvar, engagemang och empati. I dagens nätverkssamhälle måste alla stötta arenan skolan – först då blir den en naturlig auktoritet. Det innebär att skolan med lärarna som pedagogiska handledare måste öppna sig för omvärlden på ett helt annat sätt. Skolan kan inte bara betraktas som en kostnad utan är sannolikt vårt viktigaste och mest strategiska utvecklingsinstrument som kan stödja och uppmuntra ett livslångt lärande. Utbildar skolan idag för att möta industrisamhällets eller kunskapssamhällets behov och krav? Ideella kraften
Den ideella kraften, framför allt idrottsrörelsen, har en fantastiskt stor möjlighet att bli en drivande och utvecklande faktor som kan stödja och samarbeta med morgondagens skola. Men då måste dagens idrottsrörelse förstå att det inte enbart handlar om elitverksamhet, utan i väldigt hög grad om förmågan att erbjuda alla människor i samhället möjlighet till fysisk aktivitet, även till den äldre generationen.
Det krävs ett stort nytänkande inom idrotten annars tappar vi många barn och ungdomar. En nytänkande idrottsrörelse har en möjlighet att tillsammans med skola och andra organisationer bli en drivande kraft i samhället. Därmed uppstår en ny möjlighet att säkra sin finansiering. Det handlar idag om att återfinna sin trovärdighet. Arbetsplatsen
Personalens hälsa är ett företags viktigaste resurs, särskilt som vi idag i allt högre grad lånar ut vår hjärna och inte muskelkraft till våra företag. Detta kräver ett helt nytt synsätt på hur vi skall kunna få in ett mänskligt arbetssätt som utgår från den mänskliga förmågan och inte IT-samhällets. Vi ser idag en sådan kraftig ökning av sjukskrivningar relaterade till stressliknande symtom att det måste vara en varningssignal för alla.
Hälsa är en strategisk resurs och en del av affärslogiken. Det är uppenbart att det promotiva, främjande, synsättet som präglar Bunkeflomodellen direkt kan appliceras i ett företag: man fokuserar på vad som gör människor friska och att de mår bra. Människor som mår bra arbetar också bra och trivs på sin arbetsplats! EN HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Bunkefloprojektet, som startade hösten 1999 på Ängslättskolan i Bunkeflostrand utanför Malmö, är ett samverkansprojekt mellan skolan och den lokala idrottsföreningen, Bunkeflo Idrottsförening. Projektet är också en vetenskaplig angelägenhet och barnen studeras ur alla avseenden i 9 år av ett stort antal vetenskapliga institutioner vid Universitetssjukhuset MAS och Malmö Högskola. Häri finns en mängd frågeställningar både av karaktären hård- och mjukdata.
Rektorn vid skolan har själv fattat beslutet att skolan är en ”Hälsofrämjande arena” och att ämnet Idrott och hälsa är ett dagligt och obligatoriskt kärnämne i skolan, lika viktigt som att läsa, räkna och skriva. Alla barn i Bunkeflostrand som börjar skolan har en daglig lektion Idrott och Hälsa och på sikt skall alla från åk 1 till åk 9 ha samma förutsättning. Idag har alla barn i åk 1-4 fysisk aktivitet dagligen, och en ny årskurs får det varje läsår. Ämnet handlar framför allt om att ge barnet färdigheter och en möjlighet att själv ta ansvar för sin hälsa i ett livslångt perspektiv. Den fysiska aktiviteten handlar om lust till rörelse och att upptäcka att man behärskar sin kropp. Tävling och prestation sköter idrottsrörelsen på fritiden. Rektorn har också prioriterat arbetet som en mycket viktig strategisk fråga för hela skolan och samhället – en lärare med hälsopedagogisk utbildning fick uppdraget att på halvtid arbeta som hälsopromotor – ett nytt yrke i skolvärlden. Ett hälsoråd bildades. I skolan har också föräldrar själva startat en föräldraförening i Bunkefloprojektets anda. Vetenskapliga frågeställningar i Bunkefloprojektet är: Till detta kommer en mängd andra frågeställningar. Deltagande kliniker/institutioner är: Barnmedicin, barn- ungdomspsykiatrin, ortopedi, fysiologi, samhällsmedicin, lärarhögskolan och tandhälsan. Vi börjar redan se positiva vetenskapliga resultat! Utmaning för idrottsrörelsen
Idrottsrörelsen i form av fotbollsföreningen i byn, Bunkeflo IF, erbjöd skolan sina tjänster och har nu anställt en idrottsledare som arbetar i skolan och hjälper till med den fysiska aktiviteten.
Hälsopromotorn och idrottsledaren har också till uppgift att skapa fler samarbetskanaler – Friskis & Svettis, Friluftsfrämjandet, Malmö Bellevue tennisklubb samt MAI deltar i projektet och stöder det genom sin ideella kraft. Skolledning och Bunkeflo IF har regelmässiga träffar kring tänkesättet ”det krävs en hel by för att uppfostra ett barn”. Bunkeflo IF har gjort om hela sin föreningsidé till att vara en hälsofrämjande idrottsförening där strävan är att försöka skapa förutsättningar för alla generationer att få tillgång till fysisk aktivitet. Detta har bl.a. inneburit att man startat verksamhet för barn med DAMP, förståndshandikapp, ”gåing” för samtliga i Bunkeflostrand m.m. Föreningen vill försöka finna formerna för hur framtidens idrottsrörelse skall arbeta. Det är en utmaning för alla idrottsföreningar i landet, att se om sin verksamhet, och fundera över hur den är en hälsofrämjande aktör för alla i närsamhället! Bunkeflo IF förbereder sig nu till att bli ”Apoteket” tillsammans med skolan, när läkarna börjar skriva ut fysisk aktivitet på recept, enligt FYSS som togs i bruk hösten 2001. Fysisk aktivitet i landets skolor
Bunkefloprojektet har nationellt presenterats för idrotten (Riksidrottsstyrelsen), politiken (idrottsminister och skolminister) samt medicinforskningen. Vi känner ett otroligt stort stöd och legitimitet.
Bunkefloprojektet har kartlagt hela Sveriges grundskolesystem på hur mycket idrottsrelaterad undervisning som finns, hur många skolor har tagit ställning till att arbeta hälsofrämjande, hur många elever saknar betyg i ämnet Idrott och Hälsa i åk 9, rektorns inställning till ämnet. Denna nationella och unika enkät presenterades på idrottens riksdag/Riksidrottsmötet i maj 2001. Den visade att Sverige har en alldeles för lite Idrott och Hälsa, särskilt i storstäderna. Nyligen har även utbildningsminister Thomas Östros visat att han börjar förstå vikten av fysisk aktivitet i skolan. Vi behöver mer fysisk aktivitet idag, eftersom vi har en mer passiv livsstil. Därför är det viktigt att skolan får fungera som arena för det viktiga hälsoarbetet - där når man alla barn, och kan ge dem möjlighet att ta ansvar för sin hälsa i ett livslångt perspektiv. Bunkeflomodellen
Intresset för erfarenheterna från Bunkefloprojektet har varit stort. För att dra nytta av den kunskap som dras ur projektet skapades Bunkeflomodellen, som nu sprids till skolor och företag runt om i landet. Aktiebolaget Hälsa+Kunskap! Bunkeflomodellen bildades för att sprida kunskaperna i landet.
Bunkeflomodellens ideologi är enkel, och budskapet delas av de allra flesta. Vardaglig fysisk aktivitet möjliggörs, genom att identifiera arenor för hälsofrämjande arbete, och samarbete mellan dessa skapar nya möjligheter. Idrottsrörelsen och företagen aktiveras till att bli en aktör för hälsofrågorna, inte bara inom sina egna verksamheter, utan även i samarbete med skolan. Nyckelpersonen för att arbeta strategiskt med hälsofrämjande frågor är rektorn respektive chefen – har man stödet där finns det inga begränsningar! Det är lätt att starta verksamhet inom ramen för Bunkeflomodellen. Hälsa+Kunskap! erbjuder skolor i Sverige att bli medlemmar i Bunkeflomodellens nätverk. Företag erbjuds att bli partners för att stöda det hälsofrämjande arbete Hälsa+Kunskap! bedriver, samt att själva anamma Bunkeflomodellen på arbetsplatsen. Detta är ett hårt och målmedvetet arbete som kommer att ta tid, eftersom det handlar om att människor måste ta ställning till sin livsstil och förhoppningsvis göra ett paradigmskifte. |
